Hungrig eller inte. Tutten gjorde susen. Och Mollipect likaså.
Endast pappan snarkar.
Mamman sitter med fötterna på bordet omgiven av såväl fyllda som ännu ekande tomma flyttkartonger.
Insåg när jag nyss låg med min lille älskling i Lille Skuttpyjamas tätt tryckt intill mig att det vore väldigt skönt att släppa taget om dagen nu. Att stämma träff med John Blund. Alltid dessa motstridiga kvällskänslor. Borde...borde inte...ska...snart...eller nej, borde passa på..borde inte..
En sak vet jag i alla fall: Det är nu 5 veckor och 1 dag kvar!
2008-12-13
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar