Maltese market

Söndagens besök vid marknaden i Marsaxlokk gav oss inbick i vardagshandeln av såväl nyfångad fisk av alla de slag som bl a allehanda hushållsprylar, kläder och leksaker.



Adam spanar in fisktillredning









Dessvärre kunde man också skåda olika fågelarter sitta trångt i burar utan att nästan kunna röra sig; i flera fall kämpandes om utrymmet med flera andra fåglar i samma bur. Usch, sådant kan få den mest vanligtvis djurlikgiltige (dit jag inte hör) att må illa. Fiskebyn hade totalt bytt skepnad sedan vi var här med broder Henrik. Från grårusk och tomt på folk till riktig kommers och folkmängd. Utmed vattnet stod de många marknadsstånden i två rader och däremellan trängdes malteser och turister i en trevlig blandning. Adam fick en maltabuss av mormor och själv inhandlade jag lite grönsaker och jordgubbar.



Mormor och Adam spanar in fiskar av olika slag






Jag vill definitivt åka tillbaka hit någon annan söndag, då det var så mysigt att uppleva marknaden som äger rum varje söndag. Däremot väljer vi nog att leta fiskerestaurang en annan veckodag när vi får gäster nästa gång. För leta fick vi göra; i alla fall för att få vårt önskemål om solplats uppfylld. Restaruangerna ligger på rad vid vattnet, men platserna var välfyllda och de utebord (som dock gapade tomma då) som stod utställda närmare vattnet sist , var utbytta mot marknadsstånd.

Man kan sammanfatta vårt restaurangbesök som en miss. Den maltesiska fisksoppan Aljotta var enligt de långväga gästerna ingen höjdare och servicen var urusel. Lång väntan på att få beställa, lång väntan på drycken (den icke servicevänliga tanten behövde en påminnelse för att hämta den o var ändå inte snabb, bara smått irriterad), lång väntan på maten och inte en ursäkt eller fråga om maten smakade bra. Tillbaka går vi inte.

Nåväl, som min mamma sa, så är det alltid roligt att skaffa sig fler upplevelser..., även om vi hade tänkt tillbringa tiden lite annorlunda än just sittande på en restaurang så länge. Vår normalt spring i benen- Adam uppförde sig exemplariskt där han satt på stolen troget väntande. Väntade hemma gjorde minstingen och Ove. Väl behövt för den förstnämnde som var ganska trött och mest ville sitta i pappas knä idag. Ja, de små liven behöver ju få det lugnt om öronen mellan allt utforskande av världen! Fia med knuff avslutade liksom en kväll tidigare dagen.

Nu väntar vi på att Noel ska vakna upp ur sin förmiddagssömn så att vi kan bege oss rejält många år bakåt i tiden, närmare bestämt till medeltidsstaden (den tysta staden) Mdina!