Vår maid har dock tröstat oss med att de skandinaviska ungdomarna inte är värre än vare sig de italienska eller ryska..Men hörs och stör en hel del under sommaren, det fick vi bekräftat att de gör. Innan vi reste till Sverige i sommar invaderades den lilla staden av blåa EF-väskor, som varje student verkade bära. Dagtid såg man dem i klungor på och intill stranden (kurslokal vid St Georges Bay)alternativt guidas runt av en EF-guide i något annat närliggande område. Nu var vi inte ute i nöjeslivets centrum (Paceville; som är den del av San Giljan som staden heter på maltesiska) denna period, men det räckte att vid något tillfälle gå igenom för att förstå.
I söndags var det dags för oss att ta del av ett anständigare sätt att festa på denna plats. Centrum för stadens feast var Spinola Bay. Dessa religiösa fester har en förmåga att likna varandra i innehåll, men det är alltid roligt att uppleva feststämningen.
Festpyntade bostäder med boende under uppladdning
Processionen vid Spinola Bay föregicks av klockringning, salut och fyrverkerier.
Inte alla åskådare uppskattade allt smällande.
Andra brydde sig mindre. Dagen till ära fick man ju äta pommes på Mc Donalds- Terrassen, vilket var en bra utsiktsplats.
Medan föräldrarna turades om att flanera, lyssna på marschmusik och avnjuta de senare fyrverkerierna (som denna gång uppskattades av storebror)coolade lillebror trots att de flesta ljud nådde även honom.
Stånd övervakat "från ovan"
Kvällen avslutades för de vakna med kortspel och den lokala ölen CISK, respektive Adams standardval orangejuice, innan promenad (inklusive ridande på pappas axlar)hem.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar