Röjning pågår

Kyrkklockorna spelar "Silent night", gårdagkvällens ljuvliga 17 grader har förbytts i rusk. Inomhus råder febril aktivitet; slänga/sortera/röja/packa... Som intensivast just nu medan en av pojkarna sover. Storebror får kompissällskap lagom till lillebrors uppvaknande, så då kan vi effektivisera lite bättre även i eftermiddag.















Ett sista besök på Baystreet hanns också med, så här dagarna innan tomtenissen drar norrut med sina renar

Scandinavian Christmas

Läser i Times of Malta om julfiranden världen runt. Någon som känner igen sig i nedanstående?


"In Scandinavia a Yule log is burnt through the entire advent season. Everywhere you turn there is a gally decorated Christmas trees. Gifts tend to be home made food items rather than expensive presents bought from stores. It is in these Nordic countries that the true essence of Christmas can really be felt."


Antingen har jag missat något, eller så är researchen här inte helt genomarbetad på alla plan.Åtminstone känner jag inte helt igen norskt o svenskt firande i denna beskrivning.


Slog upp
"Yule log", som betyder "Julkubb" (stock som läggs på elden på julafton och räcker över julen)

Tennisprinsen

Adam meddelar att han jättegärna vill fortsätta med tennisen, så det ska vi se till att det blir av. I den kyliga ( jo jag vet, allt är relativt) onsdagskvällen denna sista gång var det få barn närvarande. Adam hade dock lika roligt som vanligt och man ser definitivt (o det är ju meningen..)en klar förbättring av träffar, kul (stolt mamma)! Noel o mamma travade runt utanför en hel del varv o en av oss tyckte det var riktigt spännande att trycka sig mot nätet till den andra tennisbanan där de större spelade riktig match.

Sankta Lucia

Och så var det dags för MIN dopdag..Men nej, inget firande av den. Däremot begav sig Adam o jag med Jason o hans mamma Liz till den lilla staden Naxxar inåt landet. Julmarknad med diverse happenings; riktigt mysigt o mycket folk. Här bidde det lite barnaktiviteter och medan barnen hoppade i hoppborgen sippade mammorna mulled wine/glögg, som dock inte behövdes för att hålla värmen uppe denna härliga eftermiddag. Satt på för dagen bilfri gata för en snabbfika o diggade till julmusik med den pampiga katedralen i bakgrunden.





















Pampigt o tjusigt var det också inne i palatset mitt emot som jag tog en snabbsväng i...




































...medan övriga sprang runt i de vackra trädgårdarna




Det höll på att förberedas för diverse aktiviteter som skulle äga rum under kvällen, t ex den levande krubban. Dock hade vi annat på programmet. Medan vårt sällskap begav sig på annan tillställning anslöt Ove o Noel övriga familjen för svenskt Luciafirande i St Julians. Trevligt fika- (mycket fika blir det visst..)och glöggmingel, Luciatåg med små tjejer, ett par 20+-tjejer och ett par 60+-tomtenissar.Sisådär 100 personer (kände bara igen ett par ansikten) inklusive några få ickesvenskar o däribland en nyinflyttad norrman som råkade hamna bredvid den helnorske i vår familj.

Det var förstås mysigt att ha Adam bredvid sig, men det kändes samtidigt lite märkligt att det inte var honom man skulle titta på, så som det varit de senaste åren på Gläntans förskola.


Noel älskade förstås att gå runt runt på upptäcksfärd o som väntat älskade han pepparkakor. Medan lussebullen kom i skymundan. Fiskdamm för barnen och en del tjo o tjim bland alla barn (dock övervägande mogen publik). Noel fick roa sig med en samling stenar i en krukväxt på golvet tillsammans med några andra småttingar, när inledningstalet blev för långrandigt. Men ickesvenskarna fick i alla fall lära sig om vår märkliga tradition att se på "Kalle Anka o hans vänner önskar God jul" klockan 15 sharp varje julafton..Det långa talet om Luciatraditionens bakgrund fick jag inte med mig så mycket av. Hade fullt upp med min lille son i knät, som dock blev tillfredsställd av en mugg russin.
Inte enda barnet vars föräldrar nallade lite sådant från buffetbordet.. Adam hittade en treårig kompis som han sprang runt med o kröp under lite stolar med i pausen..

För den intresserade så bildades svenska "Träffpunkt Malta" (arrangören) i höstas o det här var deras första stora arrangemang.

Adam gav Lucia-tillställningen gott betyg och sa efteråt att han ville gå på precis samma firande nästa år, eftersom han trodde att de skulle ha fiskdamm nästa år också.

Tålamod, service o annat löst

Tålamod är ju något som varje småbarnsförälder får öva upp sig på. Men alla är vi väl med om att det tryter mellan varven. Idag har det gjort det extra mycket för mig. Det spelar förstås in att det av någon anledning blev en innedag och ja, då brukar det bli en del rastlöshet (för barnen, själv har man inte behövt uppleva den känslan sedan man blev mamma till två aktiva killar), extra mycket bus och en gnällvariant till mamma.

För att rätta till stämningen lite föreslog jag kakor (!) från det i dagarna nyöppnade kondiset lite längre ner på andra sidan gatan. Adam o pappa köpte fyra stora varianter o servicen där var betydligt bättre än den vi upplevde på Vallettafikat i helgen.

För att fira Adams dopdag (brukar inte fira dessa dagar annars) lyxade vi till det med en lugn o fridfull (!)lunch.















Restaurangen där den mycket avslappnade måltiden värd att minnas ägde rum.Här bevövdes...












...inte någon sysselsättning mer än blinkande julpynt och musik.



Vi klämde också in en fika med väldigt låg servicenivå. Snacka om att förstärka ryktet om att det är dålig service på många ställen i detta land (i motsättning till "alla" trevliga människor i övrigt) som lever till största del på turism. Ja, man känner sig verkligen välkommen när man utan kommentar får vänta väääääldigt länge på att bli serverad och sedan få det slängt fram på borden av en irriterad (mkt lågavlönad..)tjej som gjorde tydligt att hon ville vara någon helt annan stans. Men vi myste ändå o när vi till slut väckte Noel så matade storebrorsan honom med kakrester.
















Mumma!



I juliga Valletta var det meningen att Adam skulle få vara med i lite annonserade barnaktiviteter, men det var inget intressant när vi väl kom fram till aktuellt torg. Men busa med lillebror o jaga fåglar på torgen var roligt. O gå i leksaksaffärer förstås. Stämningen i staden förstärktes även utomhus av julmusik från högtalare.

Vid det här laget märks det att malteserna återtagit sin huvudstad. Inte många med turistlook fanns att skåda. Men de fanns säkert där, lite mer påklädda än i somras.

Christmas Party

Här råder en del tekniska dator- och sladdproblem, så det blir ännu färre blogginlägg (och inga foton) just nu. Men idag har i alla fall Noel o jag varit på Christmas Party på mamma-barn-klubbens terminsavslutning. Ett knytkalas där alla skulle ta med något "party food" till alla. Resultat: 99% kakor av olika slag.. Till det kom också två födelsedagstårtor som veckans födelsedagsbarn bjöd på.

Jag hittade till min glädje till sist en liten hörna med fetaost med dip o några goda kex jag kunde hugga in på. Annars var det liksom inget som lockade mig. Hade hoppats på en del smaskiga små tapas, men de var som sagt ganska få. Borde ju dock insett att det handlar om Malta, där man nu gått om USA i fetmastatistiken.. Kan meddela att mina chokladbollar (jo jag hade också med mig kaka...)the swedish way (med extra mycket kaffe av misstag) gjorde dundersuccé. Klart populärast! Har nyss ägnat mig åt att skicka iväg recept till de som så önskat. Någon föreslog att jag skulle öppna en business här nere inom detta. Roligt att höra för en som inte direkt kan sätta "Bullmamma" på sitt visitkort. Men alla vi svenskar vet ju att bollarna inte är direkt svåra att göra..












Känna på julgranskulorna är roligt, men....
















....att sitta här var ännu roligare



Minstingen tryckte i sig en färgglad muffins (här går de runt med kakfat o bjuder även dem i den nivån, så självklart högg han en..o någon chokladbit slank ner som jag inte ens vet var den kom ifrån, bara jag vände ryggen åt..)

Mysigt var det, sångstunden kryddades med julsånger och de små fick var sin liten ängel att hänga i granen.

Medan vi roade oss där övade sig övriga familjen på tennis. I morgon är det dags för sista tennislektionen. Dansen avslutades förra lördagen för Adams del; nu återstår julfesten på lördag.

Morgonstund

Nattens mörker har gett vika för uppiggande dagsljus. Minstingen o jag har haft kaffe o välling vid tända ljus. En lång ”lufta rumpan-sångstund” på vardagsrumsgolvet har också hunnits med sedan det bidde morgon halv sex. Lite oväntat (och inte helt välkommet..)eftersom den nya rutinen (sova 19.30 – 06.30)hållit i sig några dagar nu. Men det är väl så det brukar vara, när man just tror det sitter så ändrar det sig.. Noel ligger nu på kuddar framför Bebe TV, något vi passar på att utnuttja en del den sista tiden här. I Sverige blir det ingen sådan..

Ute är förvånansvärt många bilar i farten. Nyss skramlade en tom Vallettabuss förbi nedför backen. Palmbladen vajar sakta och vilken minut som helst kommer frukt- och grönsakskillen att packa upp alla godsaker. Vad dagen har att bringa för oss vet jag inte ännu (det vet man väl i o f sig aldrig), men vi har tänkt oss iväg på någon aktivitet skapligt tidigt.

Vad gäller förberedelser inför den 23:e så har vi denna vecka gjort lite varje dag för att inte få så mycket på slutet. Till exempel har vi fyllt på köksporslinet med sådant vi haft i golvet och börjat sortera ut prylar som ska lämnas kvar här nere.
Endast 11 dagar kvar nu..

Julmusik o hackerbarn

Efter gårdagseftermiddagens utelek i september-likt Pembroke gick vi inomhus och fixade ordentlig julfeeling. Mulled wine (det vi i Skandinavien kallar glögg), clementiner och julmusik i diverse varianter från Youtube och tjoff, där satt den, julkänslan. Tre av oss fick i tur och ordning önska en låt med julanknytning. Noel var fullt nöjd med att kika på bilderna på såväl pepparkaksgubbar som grisar i samband med låtarna.

När det gäller Youtube (som vi använder en hel del efter att Spotify blev otillgängligt för oss här nere), så har barnen varsin spellista som justeras emellanåt. Noels sköter vi vuxna och Adam väljer sin egen. När han söker efter låtar, lägger till och drar ifrån, så blir generationsskillnaderna väldigt tydliga. Mina gamla kasettband med halvtaskiga inspelningar från radioprogrammet Tracks känns …gamla. Dessutom var jag definitivt äldre än fem år när det begav sig. Första sessionen vid en dator..ja, då gick man i gymnasiet.

Jul `a la Malta

Julen firas förstås rejält på katolska Malta. En rad evenemang äger rum i städer och byar. En populär syssla är att besöka utställningar av krubbor som det lär finnas många av i olika former, till och med någon levande. Förjulstillställningarna är många och förhoppningsvis kommer vi att få med oss någon traditionell sådan.

Lite mer om jul-Malta för den intresserade:
www.visitmalta.com/christmas


Än så länge sträcker sig våra julupplevelser till det för oss traditionella: Julmusik i affärerna tillsammans med en massa julpynt såväl inom- som utomhus.


















Välpyntat Plaza shoppingcenter, Sliema


Måste dementera det där med frånvaron av lysande julstjärnor i fönstren. De finns..



















En annan sorts julstjärna.
I mitten bakom fontänen skymtar den affär jag besökt mest här nere..




Har också konstaterat att klättrande tomtar är populära på husfasaderna här i området, för den som samlar på värdelöst vetande.. Den riktiga "Father Christmas" får ju dock malteserna vänta på till juldagen. Julaftonskvällen innebär för många restaurangbesök och för de unga är det en festarkväll.


Jag insåg nyss att jag faktiskt inte vet vad som är traditionell maltesisk julmat, googlade och hittade följande, publicerat på Aftonbladet nyligen :

”Mest utmärkande är på maltesiska julbordet är timpana, en speciell pastagratäng med makaroner, och en rejäl jultårta med massor av choklad och russin i. Sedan antipasto i massor – malta är väldigt kopplat till det italienska köket.
Ris à la Malta, som är en vanlig efterrätt vid juletid i Sverige, har dock inget med Malta att göra. Rätten heter Risalamande i Danmark, vilket i sin tur är en variant av franska Riz à l'amande (ris med mandel). Det svenska ”Malta” i rättens namn är förmodligen bara en försvenskning, eller förvanskning snarare, av risalamande”.


En period när vi inte visste var vi skulle tillbringa julen, var vår äldste son lite bekymrad över tanken på att vara här över jul. Han litade nämligen inte på att jultomten hittar till Malta. Däremot lugnades han av flera mammor som bekräftade att tomten brukade hitta till deras barn.

Idag är det public Holiday o man firar visst ”den obefläckade avelsen av jungfru Maria”.. Vi har dock inte sett till något firande häromkring o vi nöjde oss med att "fira" Mary med bl a fotboll o tjuv o polislek i den härliga”vårsolen”. Den senaste veckan har annars innehållit både vår- sommar och ruggiga höstkänslor.



















När svala vindar drog in över landet härom dagen, förvandlades Adam till maltes


Den här veckan kommer vi inte ,som för det mesta annars, bara ta seden dit vi kommer. Istället för att fira Republic Day med infödingarna på söndag, väljer vi att joina svenska klubben på Malta,för Luciafirande på Hotel Juliani i St Julians. Är övertygad om att inte minst barnen kommer att uppskatta det mer! För Adams del vore det tillräckligt lockande att gå dit bara för pepparkakornas skull.. Förmodligen även för Noel, som lär ha sin pepparkakspremiär där.

Jultecken

Några tecken i närområdet på den stundande julen:





















En o annan gran (här i trädgården innan hörnan med café Lulu som öppnade i somras, mitt emot fiskaffären)+ julpynt över gatan, som..















.....förstås gör sig bäst kvällstid. Foto taget från julpyntade Café Lulu.


I övrigt finns här kransar på ytterdörrar o div annat pynt. Julstjärnor (blomman)i långa rader, t o m utanför frukt- och grönsaksbutiken. Adventsljusstakar o julstjärnor i fönstren lyser dock som väntat med sin frånvaro.

Utanför kyrkan har det i helgen varit julbasar, med enligt pappan i huset (som tillsammans med Adam gjorde en väldigt snabb visit i detta tält),bara en massa gammal skit, på ren svenska/norska..

Slutspurt

Så här i slutspurten av vår Maltavistelse får bloggandet stryka på foten en del. Givetvis vill vi njuta extra mycket av Medelhavslivet nu. Samtidigt finns det en del bitar att jobba på inför nästa år...

En halvtimme före julafton landar vi på svensk mark. Lägenheten här har vi till den 25.e, så jepp, vi väntar in i det sista med avfärden. På plats hos mina föräldrar blir det till att leta fram annat än sommarkläder, leksaker och div smått o gott.

Hur det känns ? Ja.. Blandade känslor, framför allt med tanke på den årstid vi kommer att kastas ut i. Min omtänksamme bror sände mig följande artikel, med uppmaning om att stanna kvar...:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6143835.ab


Men nej, det är givetvis inget synd om oss!...Och det finns som bekant fördelar också, så vi får försöka koncentrera oss på dem. Liksom vi nu de sista veckorna koncentrerar oss på att njuta av Maltas fördelar! Av denna anledning bryr jag mig inte om vare sig trottoarernas hundbajs eller sopor, de många fula ofärdiga byggena o lyftkranarna, den maltesiska trafiken eller ohövliga busschaufförer.

Adam o jag gjorde San Antons trädgårdar häromdagen. Denna frodiga park ligger i anslutning till presidentens bostad och visade sig vara en härlig oas. Ju mer man upptäcker av ön, desto mer inser man att det faktiskt finns ett antal gröna sådana!
Attard heter staden och ligger inne i landet. Bussbyte i Valletta och därifrån såg det ut att bara vara malteser på bussen, liksom på lunchrestaurangen vi senare besökte.

















Det finns också breda fina trottoarer på sina ställen! Här syns också ingången till trädgårdarna
















Innanför entrén


















Här innanför huserar president Abela
















I en park är man aldrig sysslolös.


Kurragömma o snabb bänkpicknick med mamma bidde det också.



















"Är det här Guds hus?"
Killen på bilden konstaterade att Gud i så fall har fyra balkonger.


















Ett, om än inte av hundraprocentig kvalité, bevis på att mamma också var här.
















Eftersom vi pratar katolska Malta så fanns sådant här inslag

















Mer maltesiskt: Efter besöket ramlade vi över en lunchrestaurang, i form av en mysig utegård. T v syns Adams maltesiska korv m bröd + pastizzi (ricottafyllt bakverk). T h mitt Ftira-bröd med tonfiskfyllning. Tillbehöret tror jag ni känner igen..

I Adams värld är det inte flytten från Malta som är det stora nu. Istället har han längtat väldigt efter morgondagens första lucka i (choklad)adventskalendern.
I kväll kände han dessutom något som verkade vara en tand på gång, enligt honom. Visade sig vara en lös framtand där nere, så nu hoppas han snart på besök av tandfén för första gången!

Tisdagsutflykter

Medan Noel och mamma roade sig med andra bebisar och mammor, besökte övriga familjen staden Mosta. Den fanns nämligen med på den mentala listan över platser kvar att besöka medan vi bor här. Men nej, vi tänker inte satsa på varenda hörn av landet, även om det är litet..

Mosta ligger mitt i landet och är mest känd för Mostadomen, som har ett av Europas största kupolvalv (Wikipedia…). Åtminstone kan väl de kyrkointresserade läsarna vara vänliga att anteckna detta… Under andra världskriget släpptes i alla fall en bomb på kupolen. Bomben detonerade aldrig, men finns att beskåda i kyrkan.















Mostadomen
(Då familjens oskrivna fotoansvariga inte deltog, låg kameran hemma, så ni får hålla till godo med en mindre personlig "google-variant").


Vår äldste son tycker om att åka på utflykter och att upptäcka nya saker och platser, men något kyrkobesök hade han inte lust med. Efter att ha lockats med 10 cent för att följa med pappa in en (mycket) kort sväng, så uppskattade även han besöket. Ja, han börjar bli en riktig affärsman storebror. I Sverige i somras började han ta betalt av de som pussade honom. Det har vi låtit honom fortsätta göra (inom familjen..) till och från här nere sedan dess (på skoj), eftersom han målmedvetet sparar till mer delar och set av sin nuvarande favoritleksak; Flexi-Trax. Men nu har vi satt stopp för det där och börjat pussa honom ohämmat igen..




















Flexi-Trax. Finns i Sverige på BR leksaker och Toys R Us för den sugne. Rekommenderas om man gillar bilar och att komponera sina egna vägar med hjälp av små bandelar.



Mostadomen var jättestor var beskedet jag fick av Adam. Ove meddelade att den var väldigt mäktig och att vi bor i fel område vad gäller restaurangpriser. Det har vi ju förstått, men det blev extra tydligt när killarna åt lunch på ett bra ställe med mycket god mat där ingen rätt kostade mer än 4 Eur..

Från babyklubben kan meddelas att Noel idag även från start var en modig kille, som målmedvetet gick med raska stadiga steg mot leksakshörnan utan att titta om mamma var med. Det är så roligt när de små allt mer börjar minnas ställen och personer, även om det går ett tag mellan varven. Noel känner ju igen vår maid vid det här laget. ”He looks so happy”, var hennes kommentar då Noel skrattande kom hallen fram när hon klev in. Och ja, det lyser stolthet o glädje om den numera småspringande lillebrodern.



















Noel springer efter en katt i lekpark i Pembroke

Beach, hälsa o materialism

Sitter med filt runt mig över tröjan, då det nu i mitt tycke börjat bli lite kyliga kvällar här inne. Då övriga familjemedlemmar har tjock manshud är jag dock även ensam om att sova med tröja och dubbelvikt täcke. Det är dock inte i närheten av kylan i januari-februari.

När det kommer till vattentemperatur är dock storebror lite känslig. Då han inte ville doppa sig vid vårt besök på Comino, blev jag mkt förvånad när han i torsdags plötsligt doppade sig i det nu ytterligare lite svalare Medelhavet. Det fanns dock en speciell anledning: en ovilja att uppsöka toalett när det blev bråttom( nej då, inget nr två)...


















St Georges Bay 10.30,torsd i nov
















Vi andra nöjde oss med att vada och mysa på land. Adam syns spela landhockey med två tyska killar i bakgrunden.



Medan Ove träffade Gerard, spelade Adam fotboll med en slovakisk läkare. Mannen hade bott på Malta i tio år o var på stranden med sin Noel-jämngamle son. Doktorn var väldigt pratglad och mån om att föra ut sitt starka motstånd mot vaccinationer. Det skulle inte bli någon svininfluensa-spruta där inte. Han var övertygad om att nutidens allergier hade sitt ursprung i alla mindre bra ämnen vi sprutade in i kroppen vid vaccinationer. På Malta får barnen f ö en väldigt massa vacciner, dvs en hel del fler än vi. Denne man däremot hoppade helt över vaccinering för sitt barn...

Nu verkade ju denna doktor vara en ytterlighetens man, men han bekräftade i alla fall det vi själva tyckt: att malteserna ofta söker läkare i onödan. ”They are crazy, they go to the doctor for nothing”. Och ja, när jag nämnde för någon att Noel hade fått massa utslag på bl a mage o rygg så möttes jag med väldig förvåning att vi inte direkt gått till doktorn. Själva går vi mer efter allmäntillståndet och hur länge symtom suttit i. Utslag på en i övrigt till synes kärnfrisk son springer i alla fall inte vi till doktorn med samma dag. Genom Internet förstod vi ju sedan att det var tredagarsfeber han haft när febern (som varade i tre dagar) kom när utslagen försvann. Det räckte förresten att vid ett tillfälle nämna att Noel var lite förkyld för en maltes: Har du gett honom någonting då? febernedsättande? Eh..nej, feber hade han inte och inte led han av snoret, så varför?

När Ove o Gerard senare anslöt till mig o barnen berättade jag om vad doktorn pratat om. Och jo, visst går de till läkare direkt om det är något. Tidigare såldes antibiotika receptfritt och ja, då köpte man med sig en kur på utlandsresor, ifall man skulle bli förkyld..

Kanske är sjukvården än idag för lättillgänglig här nere? Läkarna kommer ofta hem och finns även tillgängliga på apoteken.

När jag ändå pratar om att få bekräftat egna tyckanden, så har vi också från maltesiskt håll fått bekräftat att malteserna är rikigt materialistiska av sig. Det är inte bara det där med högklackat och välklätt i lekparken. Att ha ett fint hem att visa upp är viktigt för dem, så där satsar de generellt sett mycket.


Men när det kommer till städa upp efter sig utomhus är de minsann inte lika prydliga!

Mor och son-lördag

Det finns varken IKEA eller H&M på Malta. Däremot finns det nu två blågula butiker i aningen mindre skala. Den ena slog för ett tag sedan upp portarna i Sliemas shoppingområde:




















Nyligen öppnade en blågul godisaffär med framför allt smågodis och ett mkt begränsat urval med svensk mat samt snus. Adam och jag letade efter den igår(av ren nyfikenhet; inget sådant sug har hunnit uppstå hos mig), men det visade sig att vi var lite ute och cyklade med läget. Nu vet jag dock att den ligger bredvid affären Tower nära Balluta Bay; för er Maltakännare.

Vad vi dock hittade, var lite julstämning här och var, när vi efter Hip hop-dansen promenerade till vår traditionella lördagsfika.

















Adam drömmer om jul


En fika som Adam var så angelägen om igår att han varken ville gå till lekparken i Gzira eller mata fåglarna på Manoel Island först. Delar av fåglarnas tilltänkta bröd hamnade istället i någon annans mage:














Denne någon hade inte tid att invänta en mysigare mellis-omgivning




Kort- och Fia med knuff/Ludo-spel; vips så köpte man sig en avslappnad långfika.

I december sätts en årlig julshow upp på en teater, av ”Dancecollege” där Adam dansar. Vår son har dock gjort klart från första stund att han inte vill vara med (han tycker fortfarande dansen är ganska skoj, utan att ha blivit frälst). Det hade förstås varit väldigt skoj att se honom dansa där. Men då hade vi behövt inhandla såväl dansskor som annan klädsel. Och med tanke på att han inte ska fortsätta dansa efter jul så hade det ju känts lite onödigt, om han nu ändå inte vill.. Dessutom äger det hela rum sent på kvällen, så endast en av oss hade nog gått ändå
Julfesten en vecka senare däremot (lek o spel), den tänker Adam inte missa!

Finbesök!

Ja det blev några riktigt mysiga o roliga dagar med kusin Matilda o co.





















Vi åkte norröver och insöp havsluft vid Bugibba



















För första gången (!) provade jag (o vårt besök)båten från Sliema till Valletta.
Därefter rundade vi Valletta till fots. Vissa stundvis till "häst".




















I huvudstaden lackar det mot jul




















Lunch ute innebär inte automatiskt någon timmes avkoppling (bild tagen från restaurangen)



















Vi besökte Mdina...














... och fikade som sig bör på Fontanella Tea Garden


















Det strandmystes


















Och självklart bidde det en del lek, såväl inomhus...




















... som utomhus

Summerfeeling

Vårkänslorna har återgått till sommarkänslor. Novemberrusket innebär här nere idag just nu 19 grader och 23 dagtid.

Julprydnader har satts upp på gatan längre ner och i teorin vet man ju att julen faktiskt inte är så väldigt långt borta. Åtminstone i kalendern..

Vårt besök har rest norröver, tydligen till spöregn o fem grader.
Självklart vore det skönt att ha nära o kära närmare, men i övrigt...Jisses så skönt det är att få slippa det nordliga dystra mörkret en period!!

Återkommer med rapport om de mysiga roliga dagarna med min käre bror med familj.

Landed!

Maten står o puttrar, ljusen är tända, vinflaskan öppnad och Adam har väntat länge i dörren med munspelet redo för att spela en välkomsttruddelut.

Våra besökare landade en halvtimme före utsatt tid, men fanns det någon taxi som väntade på dem som beställt (av mig)? Jo då, denna gång gjorde det faktiskt det, till skillnad från när min bror kom i våras. MEN hade de någon barnstol med sig, som jag dubbelkollade vid beställningen tidigare idag? Nej.. Så de väntar nu på en bil med barnstol, vilket skulle ta 20 min. Vi får se..

Tisdag à la Noel

Morgonen började vid halv sju. Att somna som en sten runt halv sju o också vakna vid halv sju har varit min melodi den senaste tiden. Mammas o min nya morgonrutin är att innan vi går ur sängen, sjunga i sångboken (vi tjuvlånar Adams blåa barnkammarbok, min favvis). Jag lyssnar o tittar o mamma sjunger, medan jag luftar rumpan. Efter en ganska lång stund är vi sedan redo för frukost och övr morgonrutiner.













Här med favvoboken i pappas knä




Idag kom städerskan som jag nu ler igenkännande mot. Hon är här var fjortonde dag, så det är inte så där väldigt ofta. Idag var det extra kul eftersom det var första gången jag träffade henne sedan jag började gå ordentligt. Gick lite efter o kollade henne när hon städade, inte minst för att få visa upp mig gående förstås.

Sedan var det dags för roliga ,spännande o lite överväldigande Mum and Kids club,, som satte fart i oktober igen efter sommarledigt. Förra veckan slet mamma med mig ut till ingen nytta. Nu bor vi ju visserligen inte många meter från denna lokal, men nog hade det varit skönt att slippa allt styr som alltid är innan vi kommer iväg. Hur som helst så mötte vi då en stängd dörr, eftersom det var skolledigt och tydligen följer denna klubb skolans schema till punkt o pricka. Gången innan dess var mamma snäll nog att låta mig fortsätta min förmiddagssömn istället för att gå dit. Jag hann nämligen somna innan det var dags att gå. Det har annars hänt att hon väckt mig för att vi ska gå dit. Med tanke på att det inte sker så ofta så blir hon i alla fall förlåten de gångerna hon gör det..

Idag var jag egentligen redo för sängen, men istället bidde det fullt ös bland alla dessa mammor och barn. Och ett par mormödrar/farmödrar , då det på Malta är det vanligt att dessa tar hand om de små när båda föräldrarna jobbar. De första gångerna efter sommaruppehållet var jag ganska blyg i början. Lutade mig inåt mamma i famnen när någon gav mig uppmärksamhet. Idag gjorde jag likadant när mamma pratade med någon. Efter en liten stund ville jag dock knalla iväg några meter, för att sedan återvända och tanka lite mer trygghet hos mamsen. Efter det var jag helt redo att ströva runt bland allt och alla och även bli irriterad när vi blev flera om den lilla rutschbanan . Mamma lyfte bort mig, eftersom hon påstod att killen som klättrade uppför stegen hade företräde framför mig som försökte ta mig uppför kanan. Ja ja, mycket ska man höra. Men det var lika bra att ge sig.

Samma sak med en gunghäst vi var flera aspiranter på. Någon hann precis före mig, o ja, då blev jag lite irriterad någon sekund, men insåg snabbt att det fanns annat roligt också.

Jag sitter fortfarande helt uppslukad vid sångstunden. Istället för att försöka hänga med lite själv i rörelserna där jag sitter i mammas knä, eller skratta lite med mamma, så tittar jag konstant rakt fram på damen som står o sjunger o vevar med armarna o leder det hela. Kanske försöker jag förstå vad ”Mary had a little lamb” eller ”The wheels on the bus go round and round” verkligen betyder. Undrar också varför denna energiskt viftande kvinna envisas med att stå och titta på mig och andra barn som om hon förväntade sig någon slags respons.. Jag älskar att lyssna när de sjunger där hemma, så det är inte så att jag lider här heller. Eller så är det bilderna i boken jag är mest intresserad av där hemma, för jag älskar ju böcker över huvud taget..

Idag fick vi en bonus i form av en liten dockteater. "Itsy bitsy spider" t ex, klättrade i egen hög person uppför en tråd gång på gång den sången sjöngs. Jag tittade storögt, sa´ ”dä” och pekade flera ggr. Ôverhuvud taget så är det roligt att utforska alla leksaker eller varför inte som idag stå och kika ut på regnet mellan spjälorna i grinden. En annan rolig sak är några clownansikten på väggen, som mamma brukar lyfta upp mig för att se på. Hon drar i ett snöre o vips så rör sig både ögon, näsa och mun. Jag ler lika stort varje gång.

När vi sedan kom hem var det bara städerskan där. Jag var stuptrött och tacksam när mamma stoppade mig direkt i säng. Efter några timmar inomhus tog mamma o jag sedan en promenad (rättare sagt; jag fick sitta i vagnen)i Pembroke, i blåst o 15 gr. För första gången på mkt länge hade jag både tröja, långbyxor, strumpor o skor på mig. Det sägs att det ska bli finare igen om någon dag o det passar bra, eftersom morbror med familj kommer imorgon! Tack o lov tänker de inte slänga ut mig från min säng i alla fall. Nej, det står en lånad resesäng bäddad o klar o väntar på min lilla kusin Matilda. Hoppas o tror att vi får det lattjo tillsammans!


När brorsan o pappa kom hem hade de köpt ett munspel i mataffären (ja det finns visst lite blandad kompott där). Adam hade spelat som luffaren Oskar i "Rasmus på luffen" på vägen hem. När jag fick ligga mellan mamma o Adam o mysa lite i sängen medan Adam spelade munspel, fick jag också prova blåsa, men det gick inget vidare. Men det var lika skoj att suga lite på fodralet.

Nej, dags att fortsätta min skönhetssömn..Hade tänkt lätta upp det långa inlägget med några fler bilder, men nej... Natti!
kram från Noel

Vittoriosa/Birgu

Här följer några bilder från gårdagens utflykt till Vittoriosa. Den lilla staden är tillsammans med Mdina Maltas äldsta stad och klättrar på en höjd ovanför Grand Harbour. Vittoriosa (Birgu på maltesiska) visade sig vara mysig och mycket lugn.



















Marinan i Vittoriosa, med Senglea (en av de andra "three cities") i bakgrunden



















En man hoppas på att han ska få köra någon i sin båttaxi




















Smala gator o gränder hör till vanligheterna på Malta. Men så här grönskande gränder har vi inte stött på tidigare!


















Till höger en mysig vinbar, som dock inte fick äran att ha oss som gäster





















Upptäckande på ....
















....och från utsiktsplats
















Adam i ömsesidigt uppskattat möte med glada maltesiska män



















Här berättar Adam att han kommer från Sverige och att det snöar där nu. De trevliga gubbarna lär honom lite maltesiska. Lillebror har fullt upp med att upptäcka världen på egen hand.

Tennis

Onsdag innebär tennis och idag var det pappa och lillebror som tittade på Adam. Eller nja.. pappa hade haft fullt upp med att hålla koll på Noel som gick fram och tillbaka, fram och tillbaka, framför läktaren. Och inte var det tennisen som intresserade lillebror mest. Snarare stenarna på marken. En mamma kommenterade att Noel såg så stolt och nöjd ut hela tiden där han travade på. Han börjar allt mer överge krypandet och går riktigt bra nu , med den där underbart charmiga ”nyss börjat gå”-stilen.

Adam var lika glad som vanligt efter (liksom före och under)tennisen. Jag fick veta att han träffat en massa bollar. På träningarna övar de fortfarande på att träffa bollar som tränaren kastar åt dem över nätet. MEN i måndags var det redan dags för Adams första dubbel i sitt livs första tennisturnering!...

Klubben hade arrangerat en tennisförmiddag denna skollediga dag.


















Tennisjuniorerna får instruktioner i en av övriga lekar/tävlingar som den uppskattade förmiddagen också bestod av















Adam o hans kompis spelar dubbel, i en av turneringens "matcher".
Självklart var det inte så väldigt mycket fram och tillbakaspel, men visst träffades det!
















"Är det aldrig min tur"?
Otålig Adam frågade till slut mannen som läste upp namn om han också skulle få en medalj, och jo då....






















.... där satt den!

Tack o lov fick alla deltagare en medalj.


Vi mammor ( o några pappor) tillbringade förmiddagen på läktaren i den varma novembersolen. Och jo, jag har varit med om värre måndagar..


Nu ska vi förbereda lite för morgondagens utflykt till Vittoriosa, en av "de tre städerna", mitt emot Valletta i Grand Harbour. Det gäller att passa på att beta av saker man vill uppleva nu så här i en ev sluttamp!


p.s. Med tanke på att foton i detta inlägg kan komma att bli väldigt värdefulla en dag, så vill jag förtydliga mina rättigheter till dessa. Alltså: inget användande av dessa utan ägarens tillstånd...