Tisdagsutflykter

Medan Noel och mamma roade sig med andra bebisar och mammor, besökte övriga familjen staden Mosta. Den fanns nämligen med på den mentala listan över platser kvar att besöka medan vi bor här. Men nej, vi tänker inte satsa på varenda hörn av landet, även om det är litet..

Mosta ligger mitt i landet och är mest känd för Mostadomen, som har ett av Europas största kupolvalv (Wikipedia…). Åtminstone kan väl de kyrkointresserade läsarna vara vänliga att anteckna detta… Under andra världskriget släpptes i alla fall en bomb på kupolen. Bomben detonerade aldrig, men finns att beskåda i kyrkan.















Mostadomen
(Då familjens oskrivna fotoansvariga inte deltog, låg kameran hemma, så ni får hålla till godo med en mindre personlig "google-variant").


Vår äldste son tycker om att åka på utflykter och att upptäcka nya saker och platser, men något kyrkobesök hade han inte lust med. Efter att ha lockats med 10 cent för att följa med pappa in en (mycket) kort sväng, så uppskattade även han besöket. Ja, han börjar bli en riktig affärsman storebror. I Sverige i somras började han ta betalt av de som pussade honom. Det har vi låtit honom fortsätta göra (inom familjen..) till och från här nere sedan dess (på skoj), eftersom han målmedvetet sparar till mer delar och set av sin nuvarande favoritleksak; Flexi-Trax. Men nu har vi satt stopp för det där och börjat pussa honom ohämmat igen..




















Flexi-Trax. Finns i Sverige på BR leksaker och Toys R Us för den sugne. Rekommenderas om man gillar bilar och att komponera sina egna vägar med hjälp av små bandelar.



Mostadomen var jättestor var beskedet jag fick av Adam. Ove meddelade att den var väldigt mäktig och att vi bor i fel område vad gäller restaurangpriser. Det har vi ju förstått, men det blev extra tydligt när killarna åt lunch på ett bra ställe med mycket god mat där ingen rätt kostade mer än 4 Eur..

Från babyklubben kan meddelas att Noel idag även från start var en modig kille, som målmedvetet gick med raska stadiga steg mot leksakshörnan utan att titta om mamma var med. Det är så roligt när de små allt mer börjar minnas ställen och personer, även om det går ett tag mellan varven. Noel känner ju igen vår maid vid det här laget. ”He looks so happy”, var hennes kommentar då Noel skrattande kom hallen fram när hon klev in. Och ja, det lyser stolthet o glädje om den numera småspringande lillebrodern.



















Noel springer efter en katt i lekpark i Pembroke