Adam var så sugen på att skåda fyrverkerierna vid tolvslaget och ville absolut väckas, vilket vi ju tyvärr inte lyckades med. Halv tio i morse hördes en hjärtskärande gråt från hans rum. Förtvivlat hulkande försökte han få fram varför han var så ledsen: Vi hade inte väckt honom klockan tolv inatt, vilket han insåg när han vaknade och såg dagsljuset. Efter en Bamsefilm som tröst och en titt på filmsnutten vi spelade in från tolvslaget så var raketkonstruktören sig själv igen. Nyss nämnda titel beror på vår fiffige sons tillverkning av en alternativ raket igår kväll, bestående av plastflaska och glitter. Detta efter att nyfiket ha frågat pappa vad en raket består av.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar