Morgonen började vid halv sju. Att somna som en sten runt halv sju o också vakna vid halv sju har varit min melodi den senaste tiden. Mammas o min nya morgonrutin är att innan vi går ur sängen, sjunga i sångboken (vi tjuvlånar Adams blåa barnkammarbok, min favvis). Jag lyssnar o tittar o mamma sjunger, medan jag luftar rumpan. Efter en ganska lång stund är vi sedan redo för frukost och övr morgonrutiner.

Här med favvoboken i pappas knä
Idag kom städerskan som jag nu ler igenkännande mot. Hon är här var fjortonde dag, så det är inte så där väldigt ofta. Idag var det extra kul eftersom det var första gången jag träffade henne sedan jag började gå ordentligt. Gick lite efter o kollade henne när hon städade, inte minst för att få visa upp mig gående förstås.
Sedan var det dags för roliga ,spännande o lite överväldigande Mum and Kids club,, som satte fart i oktober igen efter sommarledigt. Förra veckan slet mamma med mig ut till ingen nytta. Nu bor vi ju visserligen inte många meter från denna lokal, men nog hade det varit skönt att slippa allt styr som alltid är innan vi kommer iväg. Hur som helst så mötte vi då en stängd dörr, eftersom det var skolledigt och tydligen följer denna klubb skolans schema till punkt o pricka. Gången innan dess var mamma snäll nog att låta mig fortsätta min förmiddagssömn istället för att gå dit. Jag hann nämligen somna innan det var dags att gå. Det har annars hänt att hon väckt mig för att vi ska gå dit. Med tanke på att det inte sker så ofta så blir hon i alla fall förlåten de gångerna hon gör det..
Idag var jag egentligen redo för sängen, men istället bidde det fullt ös bland alla dessa mammor och barn. Och ett par mormödrar/farmödrar , då det på Malta är det vanligt att dessa tar hand om de små när båda föräldrarna jobbar. De första gångerna efter sommaruppehållet var jag ganska blyg i början. Lutade mig inåt mamma i famnen när någon gav mig uppmärksamhet. Idag gjorde jag likadant när mamma pratade med någon. Efter en liten stund ville jag dock knalla iväg några meter, för att sedan återvända och tanka lite mer trygghet hos mamsen. Efter det var jag helt redo att ströva runt bland allt och alla och även bli irriterad när vi blev flera om den lilla rutschbanan . Mamma lyfte bort mig, eftersom hon påstod att killen som klättrade uppför stegen hade företräde framför mig som försökte ta mig uppför kanan. Ja ja, mycket ska man höra. Men det var lika bra att ge sig.
Samma sak med en gunghäst vi var flera aspiranter på. Någon hann precis före mig, o ja, då blev jag lite irriterad någon sekund, men insåg snabbt att det fanns annat roligt också.
Jag sitter fortfarande helt uppslukad vid sångstunden. Istället för att försöka hänga med lite själv i rörelserna där jag sitter i mammas knä, eller skratta lite med mamma, så tittar jag konstant rakt fram på damen som står o sjunger o vevar med armarna o leder det hela. Kanske försöker jag förstå vad ”Mary had a little lamb” eller ”The wheels on the bus go round and round” verkligen betyder. Undrar också varför denna energiskt viftande kvinna envisas med att stå och titta på mig och andra barn som om hon förväntade sig någon slags respons.. Jag älskar att lyssna när de sjunger där hemma, så det är inte så att jag lider här heller. Eller så är det bilderna i boken jag är mest intresserad av där hemma, för jag älskar ju böcker över huvud taget..
Idag fick vi en bonus i form av en liten dockteater. "Itsy bitsy spider" t ex, klättrade i egen hög person uppför en tråd gång på gång den sången sjöngs. Jag tittade storögt, sa´ ”dä” och pekade flera ggr. Ôverhuvud taget så är det roligt att utforska alla leksaker eller varför inte som idag stå och kika ut på regnet mellan spjälorna i grinden. En annan rolig sak är några clownansikten på väggen, som mamma brukar lyfta upp mig för att se på. Hon drar i ett snöre o vips så rör sig både ögon, näsa och mun. Jag ler lika stort varje gång.
När vi sedan kom hem var det bara städerskan där. Jag var stuptrött och tacksam när mamma stoppade mig direkt i säng. Efter några timmar inomhus tog mamma o jag sedan en promenad (rättare sagt; jag fick sitta i vagnen)i Pembroke, i blåst o 15 gr. För första gången på mkt länge hade jag både tröja, långbyxor, strumpor o skor på mig. Det sägs att det ska bli finare igen om någon dag o det passar bra, eftersom morbror med familj kommer imorgon! Tack o lov tänker de inte slänga ut mig från min säng i alla fall. Nej, det står en lånad resesäng bäddad o klar o väntar på min lilla kusin Matilda. Hoppas o tror att vi får det lattjo tillsammans!
När brorsan o pappa kom hem hade de köpt ett munspel i mataffären (ja det finns visst lite blandad kompott där). Adam hade spelat som luffaren Oskar i "Rasmus på luffen" på vägen hem. När jag fick ligga mellan mamma o Adam o mysa lite i sängen medan Adam spelade munspel, fick jag också prova blåsa, men det gick inget vidare. Men det var lika skoj att suga lite på fodralet.
Nej, dags att fortsätta min skönhetssömn..Hade tänkt lätta upp det långa inlägget med några fler bilder, men nej... Natti!
kram från Noel