Friskt, peppar peppar, var det här!

Ikväll var jag med om något oväntat och märkligt. Jag syftar inte på Adams infall att stanna utomhus till natten (nej han var inte arg, men sugen på att dra ut på bortplockandet av framdragna grejer), förberett som han gjort med bröd vid täcket i hörnet utanför köksdörren. Brödet åts av, men gullungen ångrade sig långt innan det blev mörkt och hamnade istället i mammas knä framför ett par avsnitt Pippi. Jo då, hon hänger kvar än som en av favoriterna!

Nej, det var inte detta jag syftade på. När jag satt där o myste med min äldste son så hörde jag plötsligt något som den senaste tiden varit helt frånvarande: ljudet av aningen täppt näsa! Under januari-april förra året var det nästan ständigt något på sjukfronten hemma hos oss. Framför allt Adam och jag turades om att få nya symtom och helg efter helg tillbringade någon familjemedlem i sjukbädden.





Kungen av klättring-till bredden fylld av energi



Peppar, peppar, men inte EN sjukdag (Adam hade med sig lite Sverige-förkylningsbaciller ner som även brorsan fick del av i början, men de räknar jag inte med) har NÅGON av oss fyra haft dessa tre månader. Frånvaro av förskola,hälsovänligare klimat, eller en kombination. Hur som haver, denna befrielse är i sig själv sannerligen gott skäl nog att bo här en period!

Av kvällens snuvljud hördes inget vid läggningen, så vi hoppas att det stannar där, även om Adam säger sig längta efter att få vara sjuk och därmed få äta glassfavoriten GB Sandwich i sängen. Vi har nu lovat honom sängglass i friskt tillstånd. Nåt ska man väl ha även som frisk!...