Kvaliteten på de äldsta bussarna, byggda i England från 1950-talet och framåt, är dock tvivelaktig. De är inte vidare bekväma och ganska slitna. I och med ett växande välstånd börjar nyare bussar dominera. De gamla bussarna klarar förståeligt nog inte EU:s säkerhets- och miljökrav och går nu på sluttampen. Jag måste dock säga att det är ganska charmigt att färdas i denna gamla kulturskatt som skramlar i uppförsbackarna. Men det är svårt att uppskatta de gamla fordonen när man färdas på de usla vägar (vilka är ett återkommande tema i tidningarnas insändare) som det finns en del av. Att bussarna utrustas med personlig prägel (Jesus eller Playboykanin är valfritt…)förklaras med att de ägs individuellt. Chaufförerna får en ny linje tilldelad varje vecka för att de ska få variation.
Såväl de äldre som nyare bussarna kör med öppen dörr så fort de anser att vädret tillåter Trots kylan idag (ja det har blivit svalare) så var det dörrlöst som gällde. För några sekunder glömde jag bort var jag var någonstans (m a o inte på svensk buss) när jag med Noel i sele satte mig mittemot dörröppningen. Det strömmade på folk på just denna busshållplats så jag hann aldrig byta till lämpligare plats. Färden gick dock smärtfritt, men jag vill helst inte tänka på vart vi kunnat hamna vid en krock. Men var lugna, jag gör inte om det igen. Vart gick färden idag då? Jo, till Maltas största shoppingcenter Plaza i Sliema. Jag säger bara ha ha vad gäller storleken…Men en del fina barnkläder fanns det att beskåda. Adam gillade speciellt nedanstående affär och det inte bara för att han fick en stor ballong…
Noel hittade ingen affär uppkallad efter sig, men var mycket nöjd ändå. Inte minst för att äntligen åter få sitta i en barnmatstol..
.... och självklart också för att han som den enda av oss fick åka hem med resultat från shoppingen:
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar